Gårdagskvällens konsert på Vilsta i Eskilstuna hotades av regnskurar men faktum var att regnet höll sig borta under Jacksons del av kvällen. Efter förbanden Rednex (fd) och Joey + Rory inleddes de sedvanliga 90 minuterna av hårt komprimerade låtar, ett format som säkert tillfredsställer det största antalet deltagare i publiken.
Här är tre videoklipp - Först Drive:
Little Bitty:
och Small Town Southern Man:
Men bäst är ändå Zac Browns Small Town Southern Man, i vilken ZB har bytts ut mot gitarristen Monty Allen iförd en "Zac Brown cap"
Och här är några av dom 220 fotografier jag tog:
Låtlistan (Spotifylista):
Gone Gountry
I Don't Even Know Your Name
Livin' On Love
Summertime Blues
A Woman's Love
Tall Tall Trees
Small Town Southern Man
The Blues Man
Who's Cheatin' Who
Long Way To Go
Little Bitty
Country Boy
Drive
Seven Bridges Road
Don't Rock The Jukebox
Here In The Real World
Wanted
Chasin' That Neon Rainbow
As She's Walking Away
Remember When
Good Time
It's Five O'Clock Somewhere
Chattahoochee
Where I Come From
Mercury Blues
Enligt Dagens nyheter kommer Alison Krauss & Union Station till Norden och Sverige i samband med deras Englandsturne i höst.
Alison är en av bluegrassens största artister, med en magisk röst och med flest Grammys (26 år 2011!) genom tiderna. Men med i bandet är även den store Dan Tyminski.
Han kanske är mest känd för sina insatser i filmen O Brother Where Art Thou, och i synnerhet för att ha sjungit den här:
Och så här kan det se ut när han framför den själv:
Datumen för Englandskonserterna är satta till i november, men det finns i skrivande stund inga datum för Norden på Alisons hemsida.
För två år sedan tog jag bilen till Sundbyholms travbana utanför Eskilstuna för att se Alan Jackson under hans första spelning i Sverige. Det var en annorlunda upplevelse på flera sätt. Dels blev jag förvånad över att fler än jag lyssnade på country och Alan Jackson. Fast å andra sidan blev jag förvånad över hur få som var där. Med tanke på hur stor Alan är i USA så måste det vara en konstig upplevelse att spela för en relativt liten publik i Sverige.
Fast publikreaktionen var å andra sidan överväldigande och det märktes på herr Superartisten. Och det är kanske därför han kommer tillbaks i år.
Den 10 augusti är det dags igen. Det har nu meddelats att Special Guest Star är Joey & Rory. Jag har aldrig hört talas om dem men den upplagda videon säger mig att jag bör kolla in dom.
Och den här gången skall jag ta med mig en ordentlig kamera och inte bara iPhonen.
I år är det 60 år sedan Leo Fender lanserade Telecastern. Med tanke på hur modellerna bytte namn under de första åren (Broadcaster, "Nocaster", Telecaster) kan det vara knepigt att avgöra om det var 1950, 1951 eller 1952 som är det korrekta födelseåret, men officiellt sett är 1951 året, vilket Fender manifesterar med en jubileumsutgåva - 60th Anniversary Telecaster:
Den här gitarren är ingen replika av orginalet. Det är snarare en sammanfattning av de 60 år som modellen har funnits. I grunden är det en modern American Standard som har getts vissa egenskaper som flörtar med historien. Således är till exempel halsen nutida tunn (C-shape) istället för tjock (V-shape) medans lacken på askkroppen är tunn och blonde. Under 2011 släpps även ett antal andra jubileumsvarianter.
Här är en demo av jubileumsgitarren:
Varför skall man köpa den här gitarren? Eftersom jag personligen är mycket förtjust i de versioner som efterliknar orginalen så mycket som möjligt så fångade jubileumsutgåvan omedelbart min uppmärksamhet. Men när jag förstod att det var en American Standard så falnade intresset, bland annat på grund av den tunna, moderna halsen. Nu när jag har vant mig med den traditionellt tjocka V-formade halsen på min Classic Player Baja så vill jag ha den på en gitarr som gör anspråk på att vara ursprunglig.
Priset för jubileumsutgåvan är också tilltalande: 11.750 :- på Musikbörsen är ett mycket bra pris för en USA-tillverkad Tele.
Men om det är vintage och ursprunglighet man är ute efter så är det trots allt replikerna som gäller, och huvudkonkurrenten i den här klassen (bortsett från orginal...) är nog Fender CustomShops 1951 NoCaster (i relikutförande eller "new order stock") eller en American Vintage 1952 Reissue.
Här är en demo av en '52 Reissue från Mike Eldred i Fender Custom Shop:
Om man köper en enklare Telecaster, vilket jag gjorde förra rået eftersom jag inte anser att jag förtjänar bättre innan jag kan spela bättre, så får man den i en Standard Gig Bag. Det duger ju inte för en tele som aspirerar att vara lite vintage. Då finns alternativet att skaffa en Tweed Deluxe Gig Bag. Förutom att den har tjockare isolering så är den tillverkad i samma mönster som de gamla Fenderförstärkarna har, och matchar blonde-finishen bättre än svart nylon gör:
